30 Åriga Kriget
Ett av de stora problemen var vilken religion folket i furstendömena skulle ha. Enligt lag bestämdes tron efter furstens tillhörighet- var fursten katolik blev hans folk också katoliker, samma sak om fursten var protestant. Det hände dock att furstarna bytte religion vilket ledde till mycket oro och instabilitet i riket. 1608 bildades Evangeliska unionen som skulle skydda protestanterna mot den katolska motreformationen som började spridas över Europa. Som ett svar på detta bildade katolikerna i sin tur Katolska ligan 1609. Spänningarna mellan katoliker och protestanter nådde sin kulmen 1618 i furstendömet Böhmen. Folket där var protestanter men riket togs nu över av kejsaren själv Ferdinand II som var katolik. Böhmens invånare fruktade nu att de skulle tvingas konvertera. Ett uppror började mot kejsaren när böhmarna kastade ut kejserliga ämbetsmän genom ett slottsfönster. Det blev början på kriget. Katolikernas segertåg Ett stort slag mellan Evangeliska unionens ledare Fredrik IV av furstendömet Pfalz i sydvästra Tyskland och Katolska ligans trupper (som stred för kejsaren) stod vid Vita Berget vid Prag.
30 åriga kriget svt play
- Sverige danmark 2 2
- Kriget
- 30 auriga kriget group
- Trettioariga kriget
- 30 auriga kriget life
- 30 auriga kriget blue
- 30 åriga kriget svt
- Geting på engelska
- 30 åriga kriget konsekvenser
- 30 åriga kriget wiki
Ett av Europas längsta och blodigaste krig någonsin var det 30-åriga kriget. Det rasade i dagens Tyskland mellan 1618 fram till freden 1648. Flera olika länder slogs mot eller med varandra under olika delar av kriget. Sverige trädde in år 1630 genom kungen Gustav II Adolf. Svenskarna erövrade stora områden men kungen själv fick betala det högsta priset. Under 1600-talet fanns inget enat Tyskland som det gör idag. Istället var området indelat i mindre stater, furstendömen, lantgrevskap, biskopsdömen med mera som tillsammans bildade det Tysk-romerska riket. Under 1600-talet bestod Tysk-romerska riket av ca 300 småriken där ungefär hälften var katoliker och häften protestanter. Alla dessa smådömen stod och löd under en kejsare. Kejsaren, som var katolik, var sedan 1400-talet av släkten Habsburg och hade sina så kallade arvländer i dagens Österrike. Det Tysk-romerska riket var under 1600-talets början en sjudande kittel. Det fanns många motsättningar mellan de olika furstendömena och kejsaren.
Kulturarv Östergötland
trettioåriga kriget, sammanfattande benämning på en serie krigiska konflikter 1618–48. Till sin upprinnelse och under ett tidigare skede framstår kriget som ett religionskrig mellan protestanter och katoliker. Ett centralt konfliktelement var emellertid redan från början kraftmätningen mellan den tysk–romerske kejsaren, som företrädde habsburgska centraliseringssträvanden, och de tyska territorialfurstarna. Kriget flöt också samman med kampen mellan den spanska monarkin och de (60 av 427 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? Vid denna tidpunkt stod redan Gustav II Adolf med en svensk armé i Nordtyskland. Den svenska interventionen hade uppmuntrats och stötts av Frankrike, som också förmedlat ett stillestånd mellan Sverige och Polen i Altmark 1629. Motiven för det svenska krigsdeltagandet var sammansatta. Den kejserliga maktökningen i Nordtyskland och inte minst planerna på en kejserlig flottbas vid östersjökusten utgjorde (58 av 414 ord) Svenskarna hävdade sig militärt under fältherrar som Johan Banér ( Wittstock 1636, Chemnitz 1639) och Lennart Torstenson ( Jankov 1645), men avgörande för krigets fortsättning blev Frankrikes öppna krigsdeltagande i förening med Spaniens avtagande krafter.
Tyskland bestod av en mängd större och mindre stater som alla hade sin egen furste. Somliga av dem var katoliker medan andra var protestanter. Över hela tyska riket härskade sedan kejsaren, som bodde i Wien i Österrike. När trettioåriga kriget bröt ut bildade de katolska furstarna ett förbund under kejsarens ledning. Deras mål var att återföra de protestantiska staterna i Tyskland till påvedömet. Ferdinand II (1578-1637) Katolikernas armé leddes av den skicklige härföraren Wallenstein, som gick segrande fram. Den Dansknorska kungen, Kristian IV, försökte hjälpa de tyska protestanterna men blev besegrad. Wallensteins armé svämmade över hela Jylland och bredde ut sig över tyska östersjökusten och hans nästa tanke var att bygga en flotta och göra sig till herre över Östersjön. Gustav II Adolf insåg att ett nederlag för de tyska protestanterna kunde innebära att Sverige också var hotat. Därför blev det beslutat att Sverige skulle gå med i kriget vilket skedde vid midsommartiden 1630, då Gustav Adolf landsteg med sin armé vid Oders mynning.