Ett Jävla Solsken
- En god jävla jul
- Ett signal
- ”Ett jävla solsken”, Fatima Bremmer | Malin Johansson – skriver mycket, läser mer.
Folkbladet "Jag sträckläser Bremmers bok. Den är inte bara välskriven utan lyckas också levandegöra Ester Blenda, som yrkesmänniskan, den skickliga journalisten och författaren, äventyraren och som person... ". VLT "Det är en fantastisk historia som beskriver Ester Blenda som person och hennes gärning. Men biografin är också en intressant tidsskildring över 1900-talets första hälft, en historieskrivning ur delvis nytt perspektiv, inte bara de stora händelserna utan även en påminnelse om de sociala och politiska förflyttningar som äger rum under perioden. " Nerikes Allehanda "Bländande bra. " Norrländska Socialdemokraten "Det är en biografi med action, underhållande - och imponerande. Ett fribrytaröde, härligt att läsa om. Fatima Bremmer har dykt djupt in i familjen Nordströms efterlämnade brev och papper. Resultat? En gedigen skildring av ett livsöde som - obegripligt nog - varit alltför bortglömt. " Borås Tidning "Fatima Bremmers prosa håller en hög litterär kvalité och trots alla sorger och komplikationer är det ett nöje att få följa Ester Blendas väg genom livet.
En god jävla jul
Hon ville inte vara en fin flicka, hon "vill smutsa ner sig, bryr sig inte om hål på den dyra klänningen eller fräknarna som förökar sig i ansiktet när hon glömmer solhatt", skriver Bremmer om en flicka som ofta önskade att hon var en pojke. Foto: Helén Karlsson Fatima Bremmer. Hon är tjugo år när hon dansar in i tidningsvärlden. Dagspressen genomgår på tiotalet en förvandling och börjar ta upp mer vardagliga ämnen. De första kvinnorna dyker upp som reportrar, även om det dröjde innan de ens fick sitta med på morgonmötena. Blenda Nordström hittar snabbt sin stil, rapp och modern, och läsarna flockas kring henne. Hon blev ett av pennskaften, ofta i långbyxor, som Elin Wägner skrev om och de båda var vänner livet ut. Sommaren 1914 blir hon landets första wallraffande journalist. Hon tar jobb som piga på en bondgård i Sörmland. "Tjänarinnefrågan", det faktum att bönder har allt svårare att hitta kvinnligt tjänstefolk, diskuteras överallt. Artiklarna väcker ett enormt gensvar och snabbt utkommer En piga bland pigor som trycks i upplaga efter upplaga och även filmas.
Göran Greider läser den prisade biografin om Ester Blenda Nordström Av: Göran Greider Publicerad: 27 december 2017 kl. 04. 00 Uppdaterad: 17 juli 2018 kl. 16. 38 Foto: TT Journalisten, författaren och äventyraren Ester Blenda Nordström (1891–1948) wallraffade långt innan termen uppfunnits. Trots stora framgångar föll hon i glömska efter sin död. "JAG BRÄNDE MITT LJUS FrÅn BÅDA HÅLL jag brände det nztt och dag. MEN Jag ÅNGRAR EJ EN SEKUND DÄRAV: FAST NU DEt LYSER ÄIG NER I MIN GRAV" Den firade stjärnreportern, äventyraren och författaren vars böcker gått i massupplagor stapplar fram till skrivmaskinen några månader efter att hon i januari 1937 fått en stroke. Med stor möda knackar hon ner de där raderna. Hon har drygt tio år kvar att leva. När hon dör vidtar den stora glömskan kring Ester Blenda Nordström. Historien om Blenda Nordström känns mer och mer overklig ju mer jag får veta om henne. I våras läste jag hennes Byn i vulkanens skugga, en skildring av en mer än årslång vistelse på Kamtjatkahalvön och berusades av språket, naturkänslan, blicken för människor.
Ett signal
Perioden från 1890 till trettiotalets början är svensk borgerlighets guldålder. Exportindustrin erövrar världen, nyrika passas upp av hela hov av tjänstefolk, och samtidigt är det nationalromantikens och storsvenskhetens tid. Blenda Nordström är entusiastisk inför det reaktionära Bondetåget då Sven Hedin buktalar genom Gustav V. Hon är vän med rasbiologen Hermann Lundborg som älskar hennes bok om samerna. Och John Landquist, den uppburne smakdomaren, förälskar sig i henne fastän han lever med Elin Wägner – och Landquist ska med tiden inte bara angripa Astrid Lindgrens Pippiböcker utan visa sig vara en supporter av den tyska nazismen. Blenda Nordströms tid är full av fördomar, rasism, nationell inskränkthet och det präglar någon gång även henne. Jag tror att det är en förklaring till att hon så snabbt glömdes bort i efterkrigstidens Sverige. Nu är hon här igen, äntligen frisläppt ur sin tids unkna borgerlighet. Publicerad: 27 december 2017 kl. 00
Pigornas hårda, nästan livegna tillvaro fläktes upp till allmän beskådan. Och Blenda blev en vildvuxen celebritet. Hon festade runt, åkte motorcykel, men vägrade stanna där hon var. På avstånd ser man det: Hon är ett stort utbrytningsförsök ur de borgerliga kvinnoidealen. Plötsligt bestämmer hon sig för att arbeta som nomadlärare i en sameby och skriver boken Kåtornas folk. Hon ger sig iväg på strapatsrika resor i Sydamerika och luffar runt i Amerika. Och som om det inte räcker sätter hon sig ner och skriver en serie nyskapande flickböcker om en rackarunge till flicka som är hon själv och som Astrid Lindgren skulle influeras av. Den ena kulturprofilen efter den andra – exempelvis Evert Taube – förälskar sig i detta "jävla solsken" men kärleken besvaras aldrig. Fatima Bremmer hittar inga efterlämnade brev om den kvinna Blenda älskade, Carin. Homosexualitet var förbjudet i lag. Bremmers bok är rak och medryckande. Den invändning jag har är att hon aldrig riktigt lyckas förklara vad det var för märklig tid Blenda slog sig fram i.
”Ett jävla solsken”, Fatima Bremmer | Malin Johansson – skriver mycket, läser mer.
- Xl bygg linköping
- Räkna ut medelvärde - Miniräknare online
- Vad är ppm
- Ett wallet
Ester Blenda Nordström utforskar Kamtjatkahalvön i dåvarande Sovjetunionen med sin man René Malaise. Foto: Bonnierarkivet "Hon var inte så stark som hon var kaxig. " Så formulerade sig den samtida beundraren John Landqvist om Ester Blenda Nordström. Och exakt så har Fatima Bremmer lyckats skildra henne i sin fina biografi. Fatima Bremmer är journalist och författare. Hon har bland annat arbetat på Svenska Dagbladets kulturredaktion. 2011 utkom hon med den uppmärksammade boken "De sista tanterna", ett kulturhistoriskt porträtt över den svenska tanten. Foto: Helén Karlsson Ester Blenda Nordström skrev i Svenska Dagbladet under signaturen "Bansai". Foto: Svenska Dagbladet Ester Blenda Nordström (1891–1948). V issa böcker är mer efterlängtade än andra. Detta är en av dem. Sedan jag för längesen började intressera mig för Ester Blenda Nordström har jag önskat en biografi. Att det skulle bli en sorglig historia var oundvikligt, men Fatima Bremmer, som till sist axlade uppgiften, ser också allt det andra.
Arkiverat evenemang: Under Fontänen Med humor, upptåg, kärlek och sorg gestaltar Anna-Lena Hemström en av historiens mest fascinerande svenska kvinnor, Ester Blenda Nordström, under en teatertimme fylld med sånger och musik. Ester Blenda förnyade journalistiken, utforskade världen, rökte pipa och körde motorcykel i en tid då kvinnor gick i långklänning och ännu inte fått rösträtt. En omskriven celebritet och kändis under 1900-talets första hälft. Föreställningen är en fri dramatisering efter Fatima Bremmers prisbelönade biografi om Ester Blenda Nordström. Medverkande: Anna-Lena Hemström och Mulle Holmquist Manus & sångtexter: Lotta Grut Regi: Karin Kickan Holmberg Musik: Mulle Holmqvist