Fakta Om Kor
Arkivbild. Foto: Karin Malmhav / TT Uppdaterad 12 november 2017 Publicerad 12 november 2017 Här nedan kommer tio fakta om kor i Norrbottens län under åren 1867-2009. Vid slutet av år 1867 fanns det 25. 700 kor, 600 tjurar och 50 oxar i Norrbottens län. I juni 2009 fanns 7. 600 kor i länet. Av dem var 6. 600 kor för mjölkproduktion och 1. 000 (13 procent av samtliga kor) kor var för uppfödning av kalvar. Det innebär att andelen kor för uppfödning av kalvar var näst lägst i riket efter Västerbottens län år 2009. Det fanns flest kor i länet under 1930-talet. Ungefär 56. 000 kor. Antalet kor ökade under perioden 1870 till början av 1940-talet. Därefter minskade antalet kraftigt under 1950-talet och 1960-talet. Under perioden 1870 till 1920 fanns det 3 tjurar per 100 kor i länet. Det var lika många som i riket i genomsnitt. Det har funnits få oxar i länet. Kor för uppfödning av kalvar har inte ökat under 1980-talet i samma takt som i riket i övrigt. Under 1930-talet fanns det 17. 700 företag med nötkreatur i Norrbottens län.
Fakta om koreus.com
Fakta om kor 3
I Sverige bor mer än hälften av mjölkkorna i stall där de går lösa. De bestämmer själva när de vill äta och vila. I de här lösdriftstallen finns ofta en automatisk mjölkningsmaskin, en mjölkrobot, dit korna går för att mjölkas två till tre gånger om dagen. I roboten finns det även lite pellets som hon kan äta under tiden hon mjölkas. Efter mjölkningen kliver kon i ett fotbad för att hålla klövarna rena. Om det inte finns en mjölkrobot mjölkar bonden sina kor varje morgon och kväll med en mjölkningsmaskin. Stallet är indelat i olika avdelningar. I liggavdelningen finns det madrasser eller mattor för att det ska vara bekvämt för korna att vila där. Bonden lägger halm eller sågspån på mattorna för att det ska vara rent och torrt. Det finns en sovplats för varje ko och vid foderbordet finns det mat dygnet runt, oftast hö och ensilage. Kraftfoder äter kon i särskilda automater och chipet som sitter i hennes halsband berättar hur mycket mat just hon behöver ha. I vissa stall finns också automatiska ryktborstar, nästan som borstarna i en biltvätt, som korna kan stå och klia sig mot.
Fakta om koreus
Men det är precis så det är. Kon får en kalv, och precis som när din mamma fick dig bildas det mjölk i hennes bröst (fast det kallas juver). Men det kommer mycket mer mjölk från kon, ungefär 30 liter mjölk brukar det bli från en ko varje dag. Vissa rekordkossor mjölkar upp till 60 liter per dag, men ju längre tiden går från det kalven fötts minskar mängden mjölk. När mjölken sinat och bonden slutat mjölka kallas kon en sinko. Läs mer Mjölkko i Sverige Sveriges bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har också mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet. Det som skiljer de svenska mjölkkorna från andra länders kossor är att: De får gå på bete på sommaren. De är väldigt friska, faktiskt bland de friskaste i världen, och behöver därför sällan antibiotika. Vi har ett unikt avelsarbete för friska och sunda djur. I många andra länder bedrivs bara avel för produktion och då blir djuren inte särskilt friska och hållbara. Vad blir det för mat I mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag.
Fakta om kaniner
Fakta om korea
All soja som används i svensk mjölkproduktion är producerad på ett hållbart sätt. Andelen soja har minskat drastiskt på senare år på grund av att den bytts ut mot exempelvis åkerböna och raps. Kor omvandlar gräs till bra mat Kan vi äta det vi ger till korna? Är det inte en omväg att gå via korna istället för att själva äta det vi matar korna med? Nej. En mjölkko äter mest sådant som vi människor inte kan äta. I kon omvandlas det vi inte kan äta till högvärdigt protein som vi kan äta. Det är vad som händer när gräset går igenom kons fyra magar. I stora delar av landet går det inte att odla mat till människor, men gräs som kor kan äta växer ofta bra där. Dessutom äter kor också sådant som annars skulle ha gått till spillo, till exempel restprodukter från tillverkning av socker, öl, sprit och rapsolja. Omvägen genom kon är snarare en genväg till högvärdigt protein! Det visar resultat från ett forskningsprojekt från SLU, Lunds universitet, Uppsala Universitet, LRF Mjölk, Arla Foods och Växa Sverige.
Kon eller kossans riktiga benämning är nötkreatur. Här i Sverige används korna främst till två saker nämligen till mjölk och kött. Det finns olika raser som är speciellt bra på att göra mjölk och raser som passar speciellt bra till kött. På den här sidan kan du läsa mer om mjölkkon. I Sverige finns ungefär 350 000 mjölkkor. Vanligast är de svartvita Svensk Holstein (tidigare SLB) eller de brunröda SRB (Svensk rödbrokig boskap), men det finns också andra raser som till exempel fjällko och Jersey. Svenska bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet. I nötkreaturens värld kallas pappan tjur, mamma ko och ungen kalv. Sköta mjölkkor Varje dag året runt måste mjölkbonden mjölka sina kor. Idag är det vanligt att bonden har en mjölkrobot. Då väljer kossan själv när det är dags att mjölkas, och går då in i en maskin som tvättar hennes spenar, sätter på henne spenkoppar och mjölkar henne medan hon står och tuggar på lite smaskigt kraftfoder.
- Fakta om koranen
- Munsår i mungipan som inte läker
- Fakta om kor barn
- Fakta om kor en
- Barbie film på svenska
- Vm final ishockey 2019
- Fakta om koreus.com
- Fascinerande fakta om kor | Jordbruket i siffror
- Fakta om kor youtube
- Linda andersson
- På drift
- Fakta om korpen
