Bosnien Och Hercegovina
Sutjeska nationalpark Nationalpark Berg i nationalparken. Land Bosnien och Hercegovina Entitet Republika Srpska Koordinater 43°18′N 18°45′E / 43. 3°N 18. 75°Ö Tidszon CET ( UTC+1) - sommartid CEST ( UTC+2) GeoNames 3189433 Sutjeska nationalpark är en nationalpark i Bosnien och Hercegovina. [ 1] Den ligger i entiteten Republika Srpska, i den sydöstra delen av landet, 70 km sydost om huvudstaden Sarajevo. Sutjeska nationalpark ligger 1 690 meter över havet. [ 1] Omgivningarna runt Sutjeska nationalpark är en mosaik av jordbruksmark och naturlig växtlighet. [ 2] Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 5 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 18 °C, och den kallaste är januari, med -8 °C. [ 3] Genomsnittlig årsnederbörd är 2 209 millimeter. Den regnigaste månaden är februari, med i genomsnitt 281 mm nederbörd, och den torraste är augusti, med 73 mm nederbörd. [ 4] Klimatdiagram ( förklaring) J F M A M J J A S O N D 253 −6 −9 281 −3 188 2 −4 238 11 −1 170 18 5 108 19 10 92 23 14 73 22 13 189 15 6 169 12 242 3 206 Genomsnittliga max och min.
Och
Bosnien och Hercegovina består mestadels av berg - 92% av landet ligger över 150 meter över havet. Runt halva delen av landet är täckt av skog, men avskogning är ett stort problem. Bosnien och Hercegovina kan delas in i tre geografiska zoner. Vid nordgränsen till Kroatien är det högslättslandskap. Här står floden Sava för bördig jordbruksmark. De centrala delarna av landet består av låga berg och områden rikt på skog och mineraler. Från nordväst till sydost löper de dinariska alperna. Här finns Maglić, landets högsta berg, på 2386 meter över havet. Merparten av Bosnien och Hercegovina har kontinentalklimat med kalla vintrar och varma somrar. I västra Bosnien och Hercegovina kan det falla upp till 4000 mm regn per år och är bland de våtaste områdena i Europa. Nederbördsmängden är på grund av lågtryck från medelhavet. Vid kusten i söder förekommer det Medelhavsklimat. Bosnien och Hercegovina kämpar med luftföroreningar från metallindustrin. Ett annat miljöproblem är avfallshanteringen i de stora städerna.
Runt 30 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och omkring 35 procent saknar hälsoförsäkring. Ett av huvudmålen för den sittande regeringen är att genomföra reformer så landet kan i framtiden bli medlemmar i EU. Bosnien och Hercegovina var den näst fattigaste delrepubliken i Jugoslavien och hade ett dåligt utgångsläge att klara sig ekonomiskt när landet blev självständigt. Inbördeskriget ödelade fullständigt ekonomin. Produktionen föll med 90% och bruttonationalprodukten (BNP) föll med 80%. Industrin försvann på grund av utbudsbrist och direkt krigshandlingar. Efter kriget stor utländskt bistånd för en stor del av den ekonomiska tillväxten men tillväxten minskade när biståndet minskade. Den globala finanskrisen år 2008 har fått stora konsekvenser för Bosnien och Hercegovina. Arbetslösheten har ökat till 43% och landets BNP föll med 3% under 2009. Exporten minskade med 24% och drabbade särskilt metallindustrin. Bosnien och Hercegovina präglas av tung byråkrati, en svag centralmakt, korruption och politisk instabilitet.
Den ständiga representanten Federica Mogherini inleder mötet med att ta upp några aktuella frågor på utrikesområdet. Rättsstatens principer och valrättsakt på allmänna rådet När EU-ministrarna möts i Luxemburg den 17 april ska de besluta om en reform av den europeiska valrättsakten. De ska även diskutera rättsstatens principer i Polen och utvidgningsfrågor.
- Bosnien och hercegovina hospital
- Bosnien och hercegovina historia
- Flyg till bosnien
- Och
- Bosnien och hercegovina de
- Toyota avensis till salu
Städer [ redigera | redigera wikitext] Den största staden i Hercegovina är Mostar som hade 127 000 invånare 2005 och anses även som dess huvudstad. Andra större städer är Trebinje, Konjic, Široki Brijeg, Foča, Čapljina och Stolac. Geografi [ redigera | redigera wikitext] Hercegovina har yta på omkring 10 000 km². Terrängen är mestadels mycket kuperad, bortsett från floden Neretvas dalgång i centrala Hercegovina. Neretva är med sina 203 kilometer Hercegovinas längsta flod. Näst längst är Trebišnjica med 96, 5 kilometer. Hercegovina har en small kustremsa vid Adriatiska havet vid standen Neum. Hercegovinas högsta berg är: Volujak 2 294 m ö. h. Čvrsnica 2 228 m Prenj 2 155 m Midena 2 122 m Plasa 2 116 m Vran 2 074 m
Bosnien och Hercegovina fortsätter vara ett splittrat land med en komplicerad författning och politiska oenigheter som försvårar en hållbar utveckling. Palmecentrets samarbetspartners vill bidra till förändringar, och stödjer därför kvinnor och ungdomar som vill påverka sin vardag, politik och arbetsliv. Hög arbetslöshet, särskilt bland unga, är ett stort problem i Bosnien och Hercegovina. Allt fler unga ser inget annat alternativ än att lämna landet. Engagemang och utbildning är några av de metoder som Palmecentrets samarbetsorganisationer har för att förändra situationen. Flera partners arbetar med volontärverksamheter. Då får unga som deltar värdefulla erfarenheter, lokalsamhällen utvecklas och medborgarna blir medvetna om sina rättigheter och ställer krav på makthavarna. Den nya arbetsmarknadslagen (2015) i Bosnien och Hercegovina ger relativt bra skydd för anställda. Dock saknas det kollektivavtal för flera sektorer. Därför utbildar flera av Palmecentrets partners medlemmar, fackliga och andra ickestatliga organisationer, i juridisk rådgivning.